Goodnight sun - på gott och ont

Det enda som är värre än gitarronani är basonani. Det är en ny lärdom som jag fått efter att ha besökt Goodnight sun, vid hoppbryggan i Västra hamnen. En annan är att musik måste vara oerhört bra för att kunna tillföra en solnedgång något. Den musik som jag hörde hade sina kvaliteter - men också brister i teknik och publikvänlighet. Tyckte jag, men uppenbarligen inte hundratalet åskådare i alla åldrar. Ett fint initiativ är det helt klart, att önska solen godnatt med musik varje kväll i juli klockan 21, och uppenbarligen uppskattat. Och nu har jag upplevt det själv.

Här är en tre minuter lång video där man inte bara hör musiken utan även ser med blotta ögat hur otroligt snabbt solen sjunker (även om det var tydligare i verkligheten...) Ursäkta vidvinkeln, skaket, och så vidare - det var lite spontant. ;)

Filmquiz

Jag gjorde ett litet film/musikquiz till en fest, där jag satte ihop en Spotifylista med en låt per film. Sedan angav jag varje films genre och årtal, och bad jag de tävlande att ange låtens namn, artistens/artisternas namn och filmens namn, samt att svara på en fråga. Spotifylistan finns här. (Jag kortade till de tio första frågorna på festen och det kändes rätt lagom...) Svaren kommer i kommentarerna!

1. Thriller 1992 - Hur många kvinnor har repliker i den version av filmen som gick på bio?

2. Drama 1999 - Vilka djur faller från himlen i den berömda scenen mot slutet av filmen?

3. Science fiction 2005 - strunta i artisten - Filmen är full av grymma livsvisdomar och citat att glädjas åt. Vilket ord fattas i det här citatet: ”If you want to survive out here, you've got to know where your XX is.”

Sommarens bästa

Insåg igår att ungefär halva sommaren har gått - om man går efter sommarlovet, och Jojo Sommars giltighet ;) - och det är ju inte bra! Jag har grillat en gång, ätit jordgubbar en gång, inte badat alls, och inte en enda gång besökt något av evenemangen under Sommarscen. Nu ska jag ta tag i detta. Därför sitter jag och äter körsbär och planerar min sommarkultur. Här är ett urval av det jag skulle vilja gå på under det som är kvar av sommaren!

Fölsefirande med Blur

I dag fyller jag 32 år, och nästan samtidigt släpper Blur sin första singel på jag vet inte hur länge. Sammanträffande? I think not. ;)

Hur som helst, både Under the Westway och The puritan är rätt trevliga låtar, inte alltför olika det som Blur gjorde förr, som både finns på Spotify och Youtube, så kolla in. De har skrivits till bandets konsert i Hyde Park som ska avsluta OS i London - och som jag så klart missar, liksom deras spelning på Way out west - och det är oklart om det blir något mer från dem, så passa på nu!

Under the Westway - Spotify Youtube

The puritan - Spotify Youtube

Dessutom rekommenderar jag varmt en titt på deras gamla videor på Youtube. Jag började ju att gilla Blur på 1990-talet, före Youtube (ja, så gammal är jag!) så hade missat en del av pärlorna. Jag skulle nog vilja säga att alla videorna är bra och genomtänkta (Alex och Damon är alltid snygga, om inte annat) och sinsemellan väldigt olika. Sorgligt dock med videorna från Think tank - utan Graham på gitarr... 

Några höjdpunkter - Clockwork orange-referenserna i The universal, de kassa men ändå stämningsfulla Londoneffekterna i For tomorrow och självklart charmiga Parklife. För att inte tala om Girls and boys, som fick mig att bli kär i Alex, de spännande parallellerna mellan kultsingeln Popscene (som aldrig gick högre än till just #32 på de brittiska listorna) och monsterhitten Song 2, och animationerna i Coffee & tv. Ja, ni hör ju själva. Gå och kolla nu!

Och glöm inte min fina Spotifylista med det bästa som går att frambringa där ur Blurs karriär! (Det vill säga, inga b-sidor, men väl livetagningar, udda albumspår och hits).

Är det här konst? #2

Älskar debatten om vad som är konst, och vad som är bra konst. Har läst några bidrag till debatten (nya och gamla) på sista tiden som jag gärna tipsar om:

Elin Klemetz artikel i förra numret av tidskriften Filter (nummer 25) med titeln Vilse i pannkakan? handlar om det förlorade hantverket i konsten och inte minst på konstutbildningarna. Hon tar rätt tydligt ställning mot den idébaserade konsten, vilket jag personligen aldrig skulle göra, men resonemangen är mycket läsvärda. Filter lägger inte upp sina artiklar på nätet, men kolla om du kan hitta tidningen på biblioteket eller köp den på Filters hemsida.

Bo Madestrands essä i Dagens Nyheter den 20 september 2009, Pr-konstens väg från piss till parfym, finns att läsa på nätet här. Handlar om postmodernismen och konsten som idé från Duchamp via Dalí ochWarhol till Hirst och Vazzoli, bland andra. Mycket intressant, inte minst om hur konstnärer använder sig av medierna.

Städarnas liv sätts i fokus

Jag blev mycket nöjd med min text till Skånes Fria Tidning om lundaförfattaren Cecilia Persson och hennes Skurhinksprojekt. Förhoppningsvis reflekterar den vårt intressanta samtal om klass, kultur och kön. Hon utgår alltså från Maja Ekelöfs bok Rapport från en skurhink från 1970 och samlar nutida berättelser om städning, samtidigt som hon ställer Maja Ekelöf mot sin namne, poeten Gunnar Ekelöf. Och så skiver hon egna skurhinksrapporter för tidningarna Kommunalarbetaren och Arbetaren. Bland annat.

Läs gärna min artikel här: http://www.skanesfria.nu/artikel/93635

Här finns Cecilia Perssons egna sida med länkar och info om projektet: http://www.kronotoptext.se/

Och här finns konstnärliga och vardagliga skurhinksrapporter i form av rörlig bild: http://www.youtube.com/user/Skurhinksrapporter