Bästa musiken 2019 & Tack och hej!

Det har varit några riktigt, riktigt bra artister, skivor och låtar som för ovanlighetens skull gått på repeat hos mig i år.

Några av höjdpunkterna:

Sara Parkman – Vesper

En stark artist som nått nästa nivå med den här skivan. För alla med intresse för folkmusik, kyrklig musik, omställning, feminism och riktigt bra musik. :)

Andrew Bird – My finest work yet

En av mina favoritartister är tillbaka med hans bästa skiva sedan den i det närmaste perfekta Armchair apocryha från 2007. En mästare på såväl fiol, visslande som kammarpop.

Maggie Rogers – Heard it in a past life

Årets nykomling! Lite ojämn, dansant folksoulposkiva med några av årets bästa låtar som verkligen blivit nya favoriter, exempelvis Back in my body, Burning och Alaska.

Thom Yorke – Anima

Från en av världens bästa musiker kom en mycket fin skiva och en mycket fin dansvideo bl a på Netflix och Youtube.

Oh land – Family tree

Fina Oh lands senaste album innehåller bland annat vackra och träffande skildringar av att hitta en ny kärlek och bryta upp från en gammal.

Höjdpunkten på Sarah Klangs nya skiva Creamy blue är en av hennes bästa låtar hittills och mina nya tröstlåt New day coming.

Och så tackar jag tv-serier för några av årets starkaste (gamla) låtar:

Fink - Looking too closely (Scorpion – fantastisk låt, medelmåttig serie) och

Apparat - Goodbye (Dark – stark låt och serie).

Dessutom fick jag uppleva magiska First aid kit live för första gången, i Malmö arena med några av mina bästa vänner + gästmusikerna Sarah Klang och Amanda Jenssen. Ett minne för livet!

Hela min årsbästalista för 2019 finns här. Och här är mina mest lyssnade låtar under året enligt Spotify.

Och för övriga år under decenniet:

2018 * 2017 * 2016 * 2015 * 2014 * 2013 * 2012 * 2011

Jag passar också på att säga tack och hej! Den uppmärksamma läsaren har kanske noterat att jag inte skrivit så ofta de senaste åren ;) och nu när jag ska fylla 40 känns det som att det är dags att ta farväl av Kulturtanten30. Det har varit väldigt skoj att blogga här och jag tror dessutom att det hjälpte mig att få jobb som kulturredaktör, så jag är mer än nöjd. Stort tack till alla er som läst!

Gott nytt år och gott nytt decennium!

Årets bästa musik 2017

Det känns ju bra att blogga minst en gång per år, och slutet av året ger ett utmärkt tillfälle att fundera över kulturåret som gått.

I år har jag varit minst sagt konservativ.
På bio har jag bara sett sci-fi-uppföljare: Guardians of the galaxy 2, Blade runner 20149, Star wars: The last Jedi, och på konsertfronten har det varit idel gamla godingar: Radiohead, Jens Lekman, bob hund, Jonathan Johansson (alla riktigt bra).
Även på musikfronten har jag mest lyssnat på artister som jag redan hade koll på. Jag har inte ens fått några nya insikter från min vanliga inspirationskälla Så mycket bättre, som jag följer allt sämre (är fortfarande inte klar med förra säsongen). Enda nya upptäckten är egentligen Phoebe Bridgers, men hon är å andra sidan en riktig pärla.

För kommentarer kring listorna, se Landets Frias sammanfattning av årets bästa kultur här.

Årets bästa låtar

1. Tori Amos – Reindeer king

2. Beck – No distractions

3. Belle & Sebastian – We were beautiful

4. Björk – The gate

(Jag har inte hunnit lyssna in mig på Björks och Becks skivor än...)

Årets bästa skivor

St. Vincent: Masseduction

Jens Lekman: Life will see you now

Pheoebe Bridgers: Stranger in the Alps

Grandaddy: Last place

Fever ray: Plunge

The new pornographers: Whiteout conditions 

This is the kit: Moonshine freeze 

Irah: Into dimensions (2016)

Hela 2017 års Spotifylista finns här. 

2016 års bästa musik

Bättre sent än aldrig! Jag har lyssnat på en hel del bra musik under 2016 och samlat de bästa låtarna i en spellista på Spotify. Mest nytt och lite som bara är nytt för mig.

Sammanfattningsvis var det helt klart indiebrudarna som gjorde de bästa låtarna, utan inbördes rangordning (och med många grymma videor):

Marit Bergman - Dra åt helvete

Little Jinder - Super 8

Ida Redig - Ghost

Shura - What's it going to be? 

Tegan and Sara - Stop desire

Men på albumsidan har det tyvärr mest varit män som snurrat hos mig.

1. Frightened Rabbit - Painting of a panic attack

2. Radiohead - A moon shaped pool

3. Jonathan Johansson - Love & devotion.

Även t ex Daughter och Ed Harcourt har släppt schysta grejer. Sven-Bertil Taube gjorde en oväntat fin version av Himlen runt hörnet. Och så lade ju Kent av i storartad stil. Men det var länge sedan jag lyssnade på något nytt av dem...

2015 års bästa kultur - folkdans, erotisk scenkonst och en massa grym musik

I Landets Fria Tidning har jag skrivit en årskrönika som sammanfattar mitt kulturår 2015, med listor över årets bästa scenkonst, spelningar, skivor och filmer. Sufjan Stevens, 69 positions, Pet Shop Boys, Linda Lovelace, Belle & Sebastian och The Globe Theatre är några av inslagen. Dessutom berättar jag om vad jag och författaren Margaret Atwood pratade om när hon var på Malmö stadsbibliotek, om årets höjdpunkt på en herrgård i södra England samt om Europas största folkdansfestival som hölls i Sverige för första gången någonsin.

Läs hela på landetsfria.se/a/121152.

När jag skrev den hade jag ännu inte nåtts av nyheten att Beatles numera finns på Spotify - vilket kanske får bli 2015 års bästa kulturhändelse ändå. ;)

Och så har jag i sedvanlig ordning gjort en spellista på Spotify med årets bästa låtar - från Seinabo Sey till Axwell^Ingrosso plus det bästa från Så mycket bättre och Eurovision samt nya upptäckter av äldre låtar.

Den finns på spotify.com.

Gott nytt kulturår 2016!

Årsbästa 2014

Jag håller helt med min vän David som skriver på sin blogg att 2014 var låtarnas snarare än skivornas år. Jag älskade Allo darlin' och The new pornographers nya album men i övrigt var det mest enstaka spår som stack ut. Hela min spellista Årsbästa 2014 finns på Spotify men här är några av höjdpunkterna:

Nya låtar

Alt-j – Warm foothills (coolaste duetten någonsin?)

Courtney Barnett – Avant gardener (fantastisk text, skönt psykadelisk inramning)

Belle & Sebastian – The party line

Stanley Brinks & The wave pictures – Orange juice

First aid kit – Silver lining

The Kooks – Hooray for Henry (till exempel hurra för min systerson Ebbe Henry!)

Nova & the experience – Jennifer Lawrence

Äldre låtar

En av mina bästa källor här har varit Spotifylistan Hipster International (säga vad en vill om hipsters, men bra musiksmak har de ofta...) och en annan är på gott och ont medelgympan på Friskis och svettis. ;)

Basia Bulat – It can't be you
Churchill – Change
It's a musical – The music makes me sick
Maître Gims – Zombie
Pony up! – Possible harm
Gruff Rhys – If we were words we would rhyme (var dock tyvärr inte så impad av den nya skivan)
Timbuktu – Inte stor nog
Warpaint – Keep it healthy
Young galaxy – Pretty boy
Zoey Van Goey – You told the drunks I knew karate

Nya skivor

Allo darlin’ – We come from the same place
The new pornographers – Brill bruisers
Tokyo police club – Forcefield

Äldre skivor
Of monsters and men – My head is an animal
Butcher boy – Helping hands
Moonbabies – At the ballroom
Bishop Allen – Grrr...
When I was 12 – Dear Eskimo

Min text om årets bästa scenkonst och dans ”Ottar, Öijer och Beckett bland årets bästa” finns på landetsfria.se.

Årets bästa musik

Det är tyvärr lite svårt att hinna blogga när en jobbar 100 procent plus... Men en årsbästalista måste jag ju i alla fall ha! Kanske inte lika utbyggd som 2011 och 2012, men ändå. ;)

Spotifylistan med de bästa låtarna från de bästa skivorna finns här.

I övrigt skulle jag vilja säga att de skivor jag lyssnat mest på i år är -

1. Frightened rabbit - Pedestrian verse
2. Veronica falls - Waiting for something to happen
3. Chvrches - The bones of what you believe
4. Sweet Baboo - Ships
5. Veronica Maggio - Handen i fickan fast jag bryr mig
6. Radical face - The family tree: the branches
7. The forest and the trees - The forest and the trees
8. Sad day for puppets - Come closer
9. The spook school - Dress up
10. London grammar - If you wait

Tre äldre skivor som jag älskat i år:

Jónsi - Go

Allo darlin' - Allo darlin'

The Staves - Dead & born & grown.

Och så var det ju Eurovision, men det är en helt annan historia. ;)

För övrigt anser jag att Daughters Youth var årets låt, överlägset.

Jag önskar er alla ett gott nytt musikår 2014!

Fina minnen av Siesta

Vilken chock att höra att det inte blir någon Siestafestival i år. Skånes största festival, Hässleholms stolthet och en viktig del av det svenska kulturlivet. Jag följer nu nyheterna med förhoppningen att något ska kunna räddas av detta finfina initiativ.

Tills vidare minns jag den (tyvärr enda) gången jag faktiskt var där. Jag jobbade samtidigt och bevakade festivalen för Hässleholms lokaltidning Norra Skåne så jag missade tyvärr några av banden men det var verkligen en kanonupplevelse. Rekordvärme, härligt att få hänga med min vän Jessica, trivsamt bondande med killarna i tältet bredvid som bjöd oss på musik i utbyte mot mat och vin, gemensam akrobatik med festivalbesökare jag aldrig ens fick namnet på och så massor av grym musik. Väldigt många av spelningarna var mycket minnesvärda och jag upptäckte också nya artister som Twin Atlantic, Small flowers crack concrete och Oh land.

Jag har satt ihop en liten spellista på Spotify här, med främst höjdpunkterna från 2011 då jag var där, men också några andra låtar med stark anknytning till Siesta.

Blurs alla b-sidor äntligen på Spotify!

Det är sådana här stunder man går och väntar på. Glädjeämnen i vardagen som gör livet lite lättare att leva. Dagens var upptäckten att Blur har lagt upp alla sina b-sidor på Spotify! Jag slipper alltså rota fram min visserligen vackra 10th anniversay box set som kostade mig hela 1399 kr år 1999 (men som i gengäld gett mig över 10 år av tillgång till sagda låtar och som dessutom innehåller varje singelomslag). Plus att även fanklubbsläppen I love her och Close finns med (som jag visserligen också har hemma, men det lär ju finnas rätt många som inte var medlemmar då tänker jag...).

Det finns hur många guldkorn som helst i detta material men för att nämna några säger jag:
- bombastiska I know (delad förstasida på bandets allra första singel She's so high)
- charmiga I love - "She don't care if I live or die - that is why I love her" ;)
- kulthitten Popscene, den sjukt grymma punkpopsingeln som "bara" gick till nr 32 på brittiska topplistorna och därför aldrig varit med på någon Blurskiva
- svängiga Mace och I'm fine
- bästa versionen av fantastiska For tomorrow, nämligen Visit to Primrose Hill extended version, där blåset ges det utrymme det förtjänar
- finfina Magpie, en tonsatt version av en dikt av William Blake
- duetten med bästa Francoise Hardy, To the end (La commédie)
- öronmasken St Louis som jag ofta kommer att tänka på - "I don't want to be here" lyder refrängen ;)
- deras kanske bästa b-sida någonsin, All your life
- Alex remix av Bugman som avslöjar hans undertryckta discoböjelser
- och den bästa remix jag vet, Cornelius avskalade j-popinfluerade tolkning av Tender.

Självklart har jag lagt upp alla de låtar som är värda att lyssna in sig på i en Spotifylista.

Årets bästa 2012

Jag vill inte vara en sådan som summerar musikåret redan i november (som t.ex. NME gjorde!). Men jag vet ändå redan nu att det kommer att vara en hel del guldkorn som jag missat och vars storhet jag kanske inte inser förrän i början av 2013. Det hände i alla fall i år och därför har jag med några eftersläntrare från slutet av 2011 nedan. Som vanligt har jag också upptäckt några äldre artister/skivor i år och dessa vill jag också inkludera. Hela Spotifylistan med all den musik jag gillat mest under 2012 finns här. Men här är också några listor som sammanfattar det allra bästa ur mitt musikår.

Upptäckterna
1. Alice B - Alice B
Går också in under årets bästa liveupplevelser. Skivan har flera riktigt bra spår men det är Någonting? Nej som fastnat allra mest hos mig. Fina grejer. Så ung men redan så begåvad. Jämförelserna med Håkan Hellström är mest orättvisa eftersom hon faktiskt sjunger bättre. Hon har ett fantastiskt band bakom sig med en sjukt begåvad backupsångare som vi säkert kommer att höra mer av även på egen hand och årets coolaste trummis.

2. Alex Winston - King con
Fire ant och Velvet Elvis är lätt två av årets bästa låtar. Snygg och välgjord pop med känsla.

3. Chairlift - Something
En av de skivor jag lyssnat allra mest på i år. 80-talsinspirerat med många olika stilar på samma platta. Grym. Bästa spår: Wrong opinion

4. Perfume genius - Put your back N 2 it
En av årets vackraste, vemodigaste och mest avskalade skivor. Se också John Grant nedan. Bästa spår: Dark parts

5. Siri Karlsson - Gran fuego
Mer folkmusik åt folket, säger jag. Bästa spår: Sierra Nevada och Den gamle

Hiphop för hatare

Det förundrar mig hur ofta folk som jag möter säger att de gillar "typ alla sorters musik - ja, utom hiphop så klart". Alltså, va? 

Min tanke är då att de kanske har lyssnat på fel sorts hiphop. Själv är jag sjukt dåligt insatt, men jag tror inte att jag gillar ganstarap lika mycket som mer melodiös, old school-hiphop. Eller något.
Hur som helst har jag satt ihop en lista med mina allra bästa intelligenta, svängiga och poppiga hiphoplåtar. En del supervälkänt, en del kanske lite, lite mer obskyrt. Det mesta tyvärr ganska gammalt (som sagt, jag är sjukt dåligt insatt). Har du egna tips - i synnerhet på grymma kvinnor, kommentera gärna!

Gillar du inte något av detta så kanske det helt enkelt är sant, att du inte gillar hiphop. Tråkigt för dig i så fall!

Här finns Spotifylistan.

Och här är låttitlarna för dig som vill lyssna på annat sätt:
1. Eminem - Lose yourself
2. Luniz - I got 5 on it
3. Promoe - These walls don't lie
4. Jay-Z feat. Alicia Keys - Empire state of mind
5. Gorillaz - Clint Eastwood
6. Jurassic 5 - In the flesh
7. Nellie McKay - Sari
8. A tribe called quest - Can I kick it?
9. Timbuktu - Wåtts da dill?
10. Outkast - Ms. Jackson
11. Paper planes - M.I.A.

P.S. Om du redan har koll på hiphop, kanske du vill höra något nytt? Jag håller på att försöka att lyssna in mig lite på nya zeeländsk hiphop just nu. Några av toppnamnen verkar varaYoung Sid, Deach, Savage, PNC, P-Money och Nesian Mystik pm du vill leta upp dem själva. Här är annars min Spotifylista.

Fölsefirande med Blur

I dag fyller jag 32 år, och nästan samtidigt släpper Blur sin första singel på jag vet inte hur länge. Sammanträffande? I think not. ;)

Hur som helst, både Under the Westway och The puritan är rätt trevliga låtar, inte alltför olika det som Blur gjorde förr, som både finns på Spotify och Youtube, så kolla in. De har skrivits till bandets konsert i Hyde Park som ska avsluta OS i London - och som jag så klart missar, liksom deras spelning på Way out west - och det är oklart om det blir något mer från dem, så passa på nu!

Under the Westway - Spotify Youtube

The puritan - Spotify Youtube

Dessutom rekommenderar jag varmt en titt på deras gamla videor på Youtube. Jag började ju att gilla Blur på 1990-talet, före Youtube (ja, så gammal är jag!) så hade missat en del av pärlorna. Jag skulle nog vilja säga att alla videorna är bra och genomtänkta (Alex och Damon är alltid snygga, om inte annat) och sinsemellan väldigt olika. Sorgligt dock med videorna från Think tank - utan Graham på gitarr... 

Några höjdpunkter - Clockwork orange-referenserna i The universal, de kassa men ändå stämningsfulla Londoneffekterna i For tomorrow och självklart charmiga Parklife. För att inte tala om Girls and boys, som fick mig att bli kär i Alex, de spännande parallellerna mellan kultsingeln Popscene (som aldrig gick högre än till just #32 på de brittiska listorna) och monsterhitten Song 2, och animationerna i Coffee & tv. Ja, ni hör ju själva. Gå och kolla nu!

Och glöm inte min fina Spotifylista med det bästa som går att frambringa där ur Blurs karriär! (Det vill säga, inga b-sidor, men väl livetagningar, udda albumspår och hits).

Obskyra favoriter

Detta kanske är ett välkänt faktum, men likväl: de bästa låtarna är inte (nödvändigtvis) de största hitsen. Tvärtom tycker jag att många udda b-sidor eller vanliga albumspår har något som gör dem till mina favoriter i en artists repertoar. Här kommer alltså min Spotifylista på obskyra favoriter. Helt enkelt mina favoritspår av grymma artister, i de fall där många kanske bara har hört låtarna som hamnat på listorna. (En fulltextversion följer nedan, om du inte har Spotify).

Vilka är dina obskyra favoriter?

(Ursäkta dröjsmålet förresten. Jag har väldigt mycket annat att göra just nu, men jag kommer tillbaka igen, jag lovar!!)

Belle & Sebastian – Get Me Away From Here, I'm Dying
Eels – Packing Blankets
Radiohead – Like Spinning Plates (Live)
Pet Shop Boys – I Wouldn't Normally Do This Kind Of Thing
Kate Nash – Don't You Want To Share The Guilt?
R.E.M. – Why Not Smile
Aimee Mann – Invisible Ink
Madonna – Till Death Do Us Part
Blur – Caramel
Pulp – A Little Soul
Francoise Hardy – La Nuit Est Sur La Ville
Björk – Unravel
Bloc Party – This Modern Love
Oasis – Slide Away
Kent – Cowboys
The Concretes – Sugar
The Cardigans – And Then You Kissed Me
The Postal Service – We Will Become Silhouettes
Anna Ternheim – My Secret
U2 – Angel Of Harlem

Fira tuffa tanter på kvinnodagen!

Det finns naturligtvis många bättre sätt att uppmärksamma Internationella kvinnodagen. Men medan du ägnar dig åt någon av dem, kanske du vill ha lite tuffa tanter i hörlurarna? Då finns bästa Spotifylistan här.

I kväll blir det Feist i Köpenhamn, tjohoo!

Stoppa pressarna! Blur är tillbaka!

Och glöm allt som jag någonsin skrivit om musikfestivaler och artister och annat trams. Det här är The Real Thing.

Blur har just nu två spelningar bokade i år: avslutningsceremonin på OS i London (där de toppar före The Specials och New Order), och Way out west i Göteborg.

Galet. Men inte nog med det:

De släpper en ny skiva! 

(Kanske. Enligt en intervju i nya numret av NME (25 feb, men finns på nätet nu) är det i alla fall en möjlighet. Och reportern fick höra en ny låt, i ungefär samma stil som musiken på 2003 års album "Think tank". Alltid något. Jag citerar:

Damon: Don't count on it.

Graham: It'll probably happen.

Alex: There are definitely no plans to make one.

Dave: It's no secret that we're working on something.) 

Det skulle i så fall vara första gången sedan just "Think tank", den enda riktiga skivan efter att gitarristen Graham lämnade bandet.

Om det är sant så kan det nästan vara värt att väcka min slumrande fansida Defining Blur till liv.

Eller inte.

På musikgalan Brit awards i dagarna fick de i alla fall priset "Outstanding Contribution To Music".Inte mer än rätt. Lyssna bara på min Bluriga Spotifylista så förstår du. ;)

För övrigt måste jag säga att Way out west ser sjukt lovande ut redan. Blur, Florence & the machine, Feist, Bon iver, The war on drugs, Black keys, First aid kit och Deportees. Det börjar naturligtvis samma dag som jag ska se OS-dressyr i London. Gah. Snacka om problems of the privileged...

Mitt dundersvåra "politiska" musikquiz

På min senaste fest bjöd jag på mitt första egenkomponerade musikquiz. Visade sig vara sjukt svårt men ändå uppskattat (tror jag). ;) Temat var politisk musik, i bred betydelse. 

Här kommer det, om du vill testa dig själv. Svaren lägger jag i en kommentar så att det blir svårare att se svaren av misstag. Och låtarna finns i den här Spotifylistan.

1. Midnight oil ”Beds are burning”
a. Vilken politisk fråga handlar texten om? Ett ord räcker.
b. Sångaren Peter Garrett fick en ministerpost när Labour vann valet i Australien 2007. Numera är han skolminister, men vilken post hade han under första mandatperioden? (Han hade egentligen tre ansvarsområden, men ett rätt räcker).

Musik av tuffa tanter!
Mitt fina koncept ”Tuffa tanter”, ursprungligen från sekelskiftet, återkommer härmed i en något reviderad form. Då var det blandband, nu handlar det om en playlist i Spotify, men idén är densamma. Observera att det (tyvärr) inte handlar om något renodlat feministiskt manifest, utan mer om en lättsam samling av populärkulturella referenser till det faktum att Kvinnor Kan (sjungna av kvinnor, så klart). Medvetet feministiska verk (Sisters are doing it for themselves, Just a girl) samsas med mer allmänt politiska låtar (Talkin' bout a revolution, Sari) samt vad som kanske bäst ska beskrivas som trams (Chewing gum, I'm on my way), men den gemensamma nämnaren är att åtminstone jag tycker att det handlar om schysta låtar.
Saknar du något? Tycker du att något av nedanstående absolut inte ska vara med? Kommentera så ska jag se vad jag kan göra. ;) Och notera att Elastica skulle varit med om de bara fanns på Spotify...

Årets bästa 2011

Det har varit ett grymt musikår! Extra kul att få nya favoriter samt att några gamla älsklingar, som en tid varit en besvikelse, nu har återhämtat sig med bravur. Tyvärr var det också en del av mina favoritband vars släpp var sämre än väntat, främst Radiohead och Death cab for cutie men även dEUS.

En del av årets självklart bästa släpp återkommer på många stora årsbästalistor så dem behöver jag bara nämna i förbifarten, så som PJ Harvey, My morning jacket, Deportees, Jonathan Johansson och Feist. Hellre lyfter jag då fram några artister som jag tycker förtjänar mer uppmärksamhet.

Här är mina favoriter för 2011! Jag kör med bokstavsordning inom listorna, annars blir det för svårt... Och här är min Spotifylista med alla höjdpunkter plus några bubblare som inte platsade nedan.

Back and better than ever:

1. Björk - Biophilia - Bästa låt: Mutual core - För mig är detta det bästa hon släppt sedan Homogenic. Inga konstigheter, även om appen är en kul bonus, utan bara riktigt bra, ofta ganska enkla, låtar.

2. bob hund - Det överexponerade gömstället - Bästa låt: Stumfilm. Bland det bästa de gjort. Fantastisk text, musik och produktion.

3. The Decemberists - The king is dead - Bästa låt: This is why we fight. Äntligen har de fått ihop det. Kan kombinationen av amerikansk folkmusik och R.E.M. bli bättre?

4. I'm from Barcelona - Forever today - Bästa låt: Always spring. Första skivan var fantastisk, andra en besvikelse, men nu är de tillbaka lika bra som från början. Texterna antyder att det här kan bli sista skivan. Jag håller tummarna för att jag bara inbillar mig. Så här bra gladpop är inte vanlig.

5. The Submarines - Love notes/Letter bombs - Bästa låt: Fire. Jag har älskat det här bandet sedan de var förband till Aimee Mann på KB 2008. Den här skivan är snäppet mörkare och mer elektronisk än Honeysuckle weeds, men lika trevlig.

Så mycket bättre är tillbaka!

Klockan 20 i TV4 drar en av årets stora tv-händelser i gång igen. Jag håller tummarna så hårt för att det ska vara lika bra som första säsongen. Jag älskar covers som gör en helt ny tolkning av en känd låt (se nedan!). Det är också intressant att se hur musiker jobbar och hur de kommer överens. Den något otippade vänskapen mellan Petter och Plura var bara ett exempel. Det var nog fokusen på musiken, den avslappnade stämningen och känslan av att faktiskt lära känna artisterna som blev en sådan succé. Jag lärde mig massor om artister jag kanske inte kunnat så mycket om tidigare.

I år är det Lena Philipsson, Eva Dahlgren, Jason "Timbuktu" Diakité, Tomas Ledin, Laleh Pourkarim, Martin "E-Type" Eriksson och Mikael Wiehe som ska umgås, avslöja sina hemligheter och tolka varandras låtar. Borde bli intressant. Läs mer på TV4:s hemsida. Förra året la de upp programmen på TV4 Play efteråt, där de kunde beskådas i en vecka gratis och därefter mot betalning.

För att fira får ni här några av mina bästa covers, med tillhörande länkar!

Från Så mycket bättre:

1. Plura "Det hon vill ha" (han lyckas tillföra känsla till en bra men kanske lite ytlig låt)

2. Lill-babs "Så klart" (uppenbart, men den funkar så bra som bossa)

3. Plura "Logiskt" (ja, av någon anledning var Plura bara bäst!)

I största allmänhet - sådana som lyckas göra något helt eget av något riktigt känt:

1. Cookies n beans "First we take Manhattan"

2. Nouvelle Vague "Love will tear us apart"

3. Nada Surf "Enjoy the silence"

4. Lily Allen "Womanizer (acoustic)"

5. Wizex "Alla vill till himlen"

Kultur om fysik
Då har vi alltså fått nya Nobelpristagare i fysik, ett universum som utvidgas allt snabbare och mörk energi. Mycket spännande! För att fira tänkte jag tipsa om kulturutövare som också är fascinerade av fysik och naturvetenskap.

Tre låtar:
Spotifylista
Andrew Bird - Darkmatter. Intelligent pop med stråkar - den bästa sorten!
Keren Ann - 101. Atmosfäriskt och vackert med en text i gränslandet mellan religion, vardagskultur och naturvetenskap.
Blur (egentligen basisten Alex James) - Far out. Spaceig musik som namedroppar stjärnor. Alex har länge varit min största idol.
För övrigt är alla dessa fantastiska låtar från lika fantastiska album: Andrew Birds "Armchair apocrypha", Blurs "Parklife" och Keren Anns "101".

Tre filmer:
Gattaca - En tyvärr rätt okänd, men superintressant, science fiction med lite om rymden men fokus på genetik, hemligheter och individens kamp mot orättvisor.
2001 - A space odyssey. Förutsägbart, förlåt, men har du inte sett den är det kanske dags. Var beredd på att den är långsam men vacker.
The Matrix. En av mina favoritfilmer. Gränsen mellan verklighet och illusion är ett fascinerande tema. Och Trinity är coolast av alla sci-fibrudar (utom Starbuck i Battlestar Galactica).

Tre övriga:
Elin Ruuth - Fara vill (bok). Ett måste för den som har minsta intresse för mänskliga relationer, ensamhet och naturvetenskap. Jag plockar fram hennes prosadikter ofta.
Gustav Holst - Planeterna (klassisk musik). Förebilden för mycket filmmusik, inte minst den till Star wars, och min favorit i den klassiska genren. Pampigt och vackert. På Spotify
Star walk (app). Peka din smarta mobil mot himlen och se vad stjärnbilderna och planeterna heter. Ett av skälen till att jag skaffade en Iphone.

Architecture in Helsinki på KB i Malmö fredag 7 oktober

Spotifylista

1. W.O.W. - Live på Youtube

2. Desert island - Inofficiell video på Youtube

3. Do the whirlwind - Officiell video på Youtube

Jag är en sådan som blir väldigt påverkad av omslagsbilder. När det gäller det stora och brokiga indiebandet Architecture in Helsinkis senaste skiva ”Moment bends” stämmer fotot på ett plask i lysande turkost vatten mycket väl överens med musikens ljudbild. Det är riktigt färgglad och polerad solskenspop australiensarna bjuder på. På första spåret Desert island blir det nästan parodiskt med den kokosdoftande baktakten och panflöjterna. Texten bjuder dock på ett litet större djup, bland annat om Atlantis, och när jag fått ordning på den konstiga betoningen i sångens slutgiltiga, stämningsfulla klimax förstår jag att det handlar om att skapa en egen utopi. Musikaliskt är de inte så långt ifrån.

W.O.W. är en av mina favoritlåtar hittills i år, alla kategorier. Jag älskar kristallklara stämmor som denna sångerskas. Tempot går ner, ackorden går över till moll och ljudbilden rensas lite för en låt med andliga övertoner - W.O.W. syftar i det här fallet inte på värlens största onlinerollspel utan på en person som går på vattnet.

Skivan är ojämn men går aldrig under nivån ”trivsam”. Jag uppskattar den mer än deras första, ”In case we die”, som jag aldrig riktigt fastnade för. Därifrån plockar jag dock fram deras största hit Do the whirlwind. En enkel och extremt svängig keyboardriff och rytm får mina axlar och höfter att gunga innan sången kommer igång. Tillsammans bildar stämmorna en organisk, DIY-doftande helhet i andra änden av spektrat från autotune. Diverse ovanliga instrument skapar lager med rösterna eller sveper förbi för att pigga upp innan blåsinstrumenten får avsluta. EP-versionen skiljer sig en del.

På fredag spelar bandet på KB i Malmöklockan 23. Inträde 100 kr. Treefight for sunlight heter det danska förbandet, lyssna gärna på finfina singeln Facing the sun som förberedelse!