Årets bästa musik 2017

Det känns ju bra att blogga minst en gång per år, och slutet av året ger ett utmärkt tillfälle att fundera över kulturåret som gått.

I år har jag varit minst sagt konservativ.
På bio har jag bara sett sci-fi-uppföljare: Guardians of the galaxy 2, Blade runner 20149, Star wars: The last Jedi, och på konsertfronten har det varit idel gamla godingar: Radiohead, Jens Lekman, bob hund, Jonathan Johansson (alla riktigt bra).
Även på musikfronten har jag mest lyssnat på artister som jag redan hade koll på. Jag har inte ens fått några nya insikter från min vanliga inspirationskälla Så mycket bättre, som jag följer allt sämre (är fortfarande inte klar med förra säsongen). Enda nya upptäckten är egentligen Phoebe Bridgers, men hon är å andra sidan en riktig pärla.

För kommentarer kring listorna, se Landets Frias sammanfattning av årets bästa kultur här.

Årets bästa låtar

1. Tori Amos – Reindeer king

2. Beck – No distractions

3. Belle & Sebastian – We were beautiful

4. Björk – The gate

(Jag har inte hunnit lyssna in mig på Björks och Becks skivor än...)

Årets bästa skivor

St. Vincent: Masseduction

Jens Lekman: Life will see you now

Pheoebe Bridgers: Stranger in the Alps

Grandaddy: Last place

Fever ray: Plunge

The new pornographers: Whiteout conditions 

This is the kit: Moonshine freeze 

Irah: Into dimensions (2016)

Hela 2017 års Spotifylista finns här. 

2016 års bästa musik

Bättre sent än aldrig! Jag har lyssnat på en hel del bra musik under 2016 och samlat de bästa låtarna i en spellista på Spotify. Mest nytt och lite som bara är nytt för mig.

Sammanfattningsvis var det helt klart indiebrudarna som gjorde de bästa låtarna, utan inbördes rangordning (och med många grymma videor):

Marit Bergman - Dra åt helvete

Little Jinder - Super 8

Ida Redig - Ghost

Shura - What's it going to be? 

Tegan and Sara - Stop desire

Men på albumsidan har det tyvärr mest varit män som snurrat hos mig.

1. Frightened Rabbit - Painting of a panic attack

2. Radiohead - A moon shaped pool

3. Jonathan Johansson - Love & devotion.

Även t ex Daughter och Ed Harcourt har släppt schysta grejer. Sven-Bertil Taube gjorde en oväntat fin version av Himlen runt hörnet. Och så lade ju Kent av i storartad stil. Men det var länge sedan jag lyssnade på något nytt av dem...

Obskyra favoriter

Detta kanske är ett välkänt faktum, men likväl: de bästa låtarna är inte (nödvändigtvis) de största hitsen. Tvärtom tycker jag att många udda b-sidor eller vanliga albumspår har något som gör dem till mina favoriter i en artists repertoar. Här kommer alltså min Spotifylista på obskyra favoriter. Helt enkelt mina favoritspår av grymma artister, i de fall där många kanske bara har hört låtarna som hamnat på listorna. (En fulltextversion följer nedan, om du inte har Spotify).

Vilka är dina obskyra favoriter?

(Ursäkta dröjsmålet förresten. Jag har väldigt mycket annat att göra just nu, men jag kommer tillbaka igen, jag lovar!!)

Belle & Sebastian – Get Me Away From Here, I'm Dying
Eels – Packing Blankets
Radiohead – Like Spinning Plates (Live)
Pet Shop Boys – I Wouldn't Normally Do This Kind Of Thing
Kate Nash – Don't You Want To Share The Guilt?
R.E.M. – Why Not Smile
Aimee Mann – Invisible Ink
Madonna – Till Death Do Us Part
Blur – Caramel
Pulp – A Little Soul
Francoise Hardy – La Nuit Est Sur La Ville
Björk – Unravel
Bloc Party – This Modern Love
Oasis – Slide Away
Kent – Cowboys
The Concretes – Sugar
The Cardigans – And Then You Kissed Me
The Postal Service – We Will Become Silhouettes
Anna Ternheim – My Secret
U2 – Angel Of Harlem

Kopior på kopior

Jag är inte bara efter med bloggandet, utan även med Kobra. Lyckligtvis finns Svt play och där såg jag nyss del 7 av senaste säsongen: Copycat. Om härmande, kopior, återföreningar, reenactments och all annan repitition som dominerar vår kultur just nu, från Tupac till turistnäringen. Det började med en egen liten reenactment av Kylie Minogues video Come into my world, regisserat av Michel Gondry. Originalet finns här. (Kan för övrigt varmt rekommendera typ alla hans musikvideor för bland andra White stripes, Björk, Radiohead och Chemical brothers. Helt galna idéer, briljant genomförda.) Särskilt rörande i programmet var inslaget om Genesis och Lady Jaye Breyer P-orridge, som var så kära att de opererade sig för att likna varandra så mycket som möjligt. Kolla in programmet här.

Jag har varit lite besviken på den senaste säsongen av Kobra hittills, men det tar sig. ;) Avsnitt fyra har nog varit bäst annars, om evolution. Kolla in konstnären som korsat sitt dna med en växt!

Nu ska jag titta på Lady Gaga-videos. Blev inspirerad. ;) Och i veckan hoppas jag ta mig till Konsthögskolan Malmö för deras avgångsutställning. Till den 27 maj tror jag att ateljéerna är öppna. Värt ett besök skulle jag tro!