Klubb för spelnördar

I kväll kl 20-01 är det premiär för Inkonsts nya spelklubb Spelrum digital. Inte bara en mötesplats för spelintresserade utan även en klubb som vill insperera till levande deltagarkultur. Spelmusik, gamerquiz, livemusik med Snild Dolkow och en massa spel. Kan bli hur bra som helst!

Frightened rabbit = bäst just nu

Jag trodde inte att de kunde toppa skivan The midnight organ fight och dess suveräna blandning av ordvitsar med en knivskarp skildring av en förlorad kärlek - men jag hade nog fel. Frightened rabbits nya skiva Pedestrian verse är något mindre hjärtslitande att lyssna på men berör på andra sätt lika mycket och är musikaliskt lika fulländad. De säger själva till DIY att det är det mörkaste de gjort men trots att det är mycket död upplever jag också att det finns mycket hopp. "There's still hope so I think we'll be fine" - även om nästa rad är "in these disastrous times" ;) (Oil slick).

Texterna är onekligen viktiga. Det här är ändå bandet som tidigare gett oss pärlor som "you're the shit and I'm knee deep in it" (My backwards walk) och otaliga vändningar kring armar och händer i Good arms vs bad arms, som dock kulminerar med att "I’m armed with the past and the will, and a brick". Nu får vi bland annat fyndigheter som "I'll never be holy, thank God I'm full of holes" (Holy).

Sångaren Scott Hutchison har i mina öron en rätt fulländad röst - lika säker och melodisk som uttrycksfull. Soundet är precis så som jag vill ha min indierock - också det melodiskt och bitvis pampigt, ibland aggressivt, ibland melankoliskt. Att de är skottar - och att det hörs tydligt i sången - är bara en bonus.

Jag har famlat lite efter rätt jämförelse men det var så klart skotska poppunkarna Idlewilds bästa stunder som jag tänkte på (det vill säga låtar som Actually it's darkness, Roseability och Let me sleep (next to the mirror) på 100 broken windows). Manic street preachers, King Creosote och Travis dyker också upp som möjliga liknelser men Frightened rabbit har mindre stråkar, mer tuffhet respektive högre kvalitet. Utifrån andra perspektiv än det rent musikaliska kan Frightened rabbit dock lika väl jämföras med ett av mina andra favoritband Eels, för intelligensen och balansen mellan sorg och humor.

Hoppas jag får se dem live i sommar, det kan inte bli annat än bra. Tills dess lyssnar jag, om och om igen.

Perfect or Join my picnic

Bara för att det tar lite tid mellan bliggposterna betyder det inte att jag inte är kulturell. ;) Just nu handlar det bland annat om Frightened rabbits nya skiva (fantastisk!) och Cirkeln-trilogin av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren. Mer om dessa framöver hoppas jag, men nu vill jag tipsa om en spännande dansföreställning som visas 20-21 feb på Dansstationen, kl 19. Det är Christina Tingskogs Perfect or Join my picnic. Ser fram emot det!
Och på torsdag blir det samtal om dans och filosofi kl 19. Föranmälan till Skånes dansteater. Ska bli mycket intressant!

Quiz med filmcitat

Reglerna: 1 poäng vardera för filmens titel, namnet på karaktären som säger citatet, samt namnet på skådespelaren. Om filmen är del av en serie vill jag helst ha numret/namnet på just den här specifika filmen. Annars får ni bara ½ poäng.

Tänk på att några av citaten kommer ifrån filmatiseringar av böcker eller tv-serier, men det är då filmen som efterfrågas.

Ett av citaten är översatt till engelska från ett annat språk.

Några av skådespelarna är extremt svåra, det är smällar man får ta... ;)

Svaren kommer i separat kommentar!

1. Dodge this.

2. Stop, stop, stop! You're going to take someone's eye out. Besides, you're saying it wrong. It's LeviOsa, not LeviosAR!

Blurs alla b-sidor äntligen på Spotify!

Det är sådana här stunder man går och väntar på. Glädjeämnen i vardagen som gör livet lite lättare att leva. Dagens var upptäckten att Blur har lagt upp alla sina b-sidor på Spotify! Jag slipper alltså rota fram min visserligen vackra 10th anniversay box set som kostade mig hela 1399 kr år 1999 (men som i gengäld gett mig över 10 år av tillgång till sagda låtar och som dessutom innehåller varje singelomslag). Plus att även fanklubbsläppen I love her och Close finns med (som jag visserligen också har hemma, men det lär ju finnas rätt många som inte var medlemmar då tänker jag...).

Det finns hur många guldkorn som helst i detta material men för att nämna några säger jag:
- bombastiska I know (delad förstasida på bandets allra första singel She's so high)
- charmiga I love - "She don't care if I live or die - that is why I love her" ;)
- kulthitten Popscene, den sjukt grymma punkpopsingeln som "bara" gick till nr 32 på brittiska topplistorna och därför aldrig varit med på någon Blurskiva
- svängiga Mace och I'm fine
- bästa versionen av fantastiska For tomorrow, nämligen Visit to Primrose Hill extended version, där blåset ges det utrymme det förtjänar
- finfina Magpie, en tonsatt version av en dikt av William Blake
- duetten med bästa Francoise Hardy, To the end (La commédie)
- öronmasken St Louis som jag ofta kommer att tänka på - "I don't want to be here" lyder refrängen ;)
- deras kanske bästa b-sida någonsin, All your life
- Alex remix av Bugman som avslöjar hans undertryckta discoböjelser
- och den bästa remix jag vet, Cornelius avskalade j-popinfluerade tolkning av Tender.

Självklart har jag lagt upp alla de låtar som är värda att lyssna in sig på i en Spotifylista.

Högt betyg till Veronica falls

Nu har jag hittat en sådan där skiva som får mig att minnas vad jag egentligen gillar för musik. Tyvärr händer det inte så ofta men bitvis glad och bitvis melankolisk pop med R.E.M.-gitarrer och körsång är ju bland det bästa jag vet, varför lyssnar jag inte mer på band som Veronica falls?
Waiting for something to happen är en finfin skiva, full av tweepop och tydliga referensramar. Förutom R.E.M. hör jag spår från tidig Blur (lyssna på introna till Oily water och sedan My heart beats), allt inom tweegrenrenoch säkert en massa annat som jag har för dålig koll för att känna igen.
Det är helt enkelt många välbekanta, finfina ingredienser som blir till en välkomponerad och god ny rätt.

Jag har testat att lyssna på deras självbetitlade debut också och den är mest irriterande, med körer som bara upprepar nyckelord från raden innan tills det kryper i kroppen. Nej, det är nu de har hittat rätt och för alla som gillar indiepop finns här många guldkorn. Mina favoriter är som vanligast de mörkaste - If you still want me och Last conversation.

Enda minuset är låten Daniel, ett fint exempel på mitt ständiga hatobjekt, låtar på temat "jag klarar mig inte utan dig". Ett föga konstruktivt budskap vare sig för det aktuella förhållandet eller för alla oss andra som lyssnar. Jag klarar mig alltid utan dig - lyckligtvis. Men mer om det en annan gång... ;)

Torftigt eller talande om migrationspolitik?

Nu har jag skrivit min andra dansrecension, efter att ha sett Stimulation overload på Dansstationen den 31 januari. Texten kommer i nästa nummer av den antirasistiska tidskriften Mana nu i vår.

Kirstine Ilum och Somatic noise som gjort föreställningen beskriver den själva som "...en rå, brutal, fysisk och fartfylld föreställning. Svart poesi blandas med uppmaning till eftertanke när utanförskap i vårt samhälle blir belyst". Utgångspunkten är Europas hårda migrationspolitik.

För att stämma av om jag var helt ute och cyklade när jag skrivit klart läste jag ett par andra recensenters texter och det var intressant att se hur olika man kan tycka om samma sak. Jag hade nog gett föreställningen 4 av 5 om jag skulle sätta betyg men av Anders E Larsson på nummer.se får den bara en tvåa. Kristina Nilsson på Skånskan är däremot mycket mer positiv.

Förhoppningsvis får jag tillstånd att lägga upp min text här efter att den kommit i tryck. Och så får ni hålla tummarna för fler föreställningar i vår av en klart sevärd dansupplevelse!

Balkanfilmfest

Nya filmer från Balkan kan betyda allt från gansters som försöker att leva som i en Hollywoodfilm till historien om en lokal vampyr i Montenegro. Både Spegeln i Malmö och Kino i Lund deltar i den andra upplagan av Balkan New Film Festival som äger rum 8-10 februari. Läs om alla åtta filmer som visas i elva städer i Sverige på baneff.com.

Planekonomi, kyrkklockor och jättelika kaniner

Det har blivit en hel del kultur men desto mindre bloggande på sista tiden. Ska försöka att bättra mig. ;) Här är lite tips sedan sist i alla fall:

Saker jag sett/läst/hört:
Filmen Searching for sugarman - rekommenderas varmt! Fascinerande historia, mycket snyggt berättad.
Seriealbument All I want for Christmas is planekonomi (Sara Granér) - rolig och engagerad på samma gång, förra årets bok???
Utställningen Dans är närvarande, Lunds konsthall - svåröverblickat med massa videoklipp men bitvis grym. Måste se mer av Anna Halprin - blev sjukt sugen på att se hela långfilmen Breath made visible t.ex.
Konsert med Aimee Mann, KB, Malmö - hon gör ingen besviken. Höjdpunkten som vanligt det akustiska partiet. Lågmält men ack så träffande.
Skivor med We have band, Yeasayer, Jesca Hoop och Villagers. I fallande ordning (även om alla är bra). We have band är helt, helt fantastiska!

Artiklar jag skrivit:
Kyrkklockor och ny teknik ger glesbygden röst - om ett unikt och rätt galet gotländskt musikprojekt
Världshistoria om aktivism - om Radioteaterns satsning på 365 människorättskämpar
Roligt och direkt om rädsla, skuld och hat - om Jonas Hassen Khemiris nya pjäs Jag ringer mina bröder, om rasism och nya sätt att göra teater 
"Tyckte att Osby skulle behöva de här verken" - om när SVT:s Konstkuppen byggde jättelika djur i Skåne

Planerat framöver:
Det är dåligt med det... Dansstationens vårprogram känns mycket lovande, där blir nog en hel del nedslag. Och så ska jag se balettversionen av Alice i Underlandet på Spegeln. I övrigt får vi se... ;)