Bästa tv-tipsen!

Som vanligt är Svt play ett grymt ställe för allehanda tv-höjdpunkter. Några av de grejer jag hade tänkt att kolla in var så klart redan borta - det gäller att vara snabb - men en hel del annat fanns kvar, plus några oväntade pärlor:

Än så länge har jag inte hunnit se hyllade Torka aldrig tårar utan handskar, men hittills har jag inte hört något illa om den. Finns på nätet i två veckor till. Viktigt ämne och av allt att döma väl utfört.

Guldkornet i årets säsong av Kobra hittills måste vara programmet om konst och aktivism (Pussy riot, Ship to Gaza och Documenta, med massa spännande citat). Men alla programmen brukar vara klart sevärda. Hela säsongen ligger kvar i 30 dagar efter att sista programmet sänts.

Glöm så klart inte Svt:s utbud av kortfilm. Alltid spännande, och så schyst om man bara har 5-10 minuter över! Några höjdpunkter just nu är Jenny Wilsons film Beyond that wasteland - måhända pretentiös men också ändlöst vacker och poetisk. Hästar, musik och Island. Och så den roliga och extremt tankeväckande Ta mig. Jag ska inte avslöja för mycket men se den nu om du har minsta intresse för relationer, genus eller tonårstiden - ligger bara uppe någon dag till. Den kommer nog att finnas kvar i mitt medvetande länge.

Och för alla er som gillade den helt galna belgiska stop-motionanimationen Panik i byn finns en hel serie på Svt play. Galet!

Sist men inte minst hittade jag just en samling av korta och långa dansklipp under rubriken Veckans föreställning. Mer sådant åt folket!

På tal om det förresten, häromveckan missade jag första Guilty pleasures med Dagens dansvideo på Skånes dansteater för att jag skulle se Unearth (se separat post om det!) - men sajten finns i alla fall här för alla som vill ha en daglig dos av grym dans!

Kopior på kopior

Jag är inte bara efter med bloggandet, utan även med Kobra. Lyckligtvis finns Svt play och där såg jag nyss del 7 av senaste säsongen: Copycat. Om härmande, kopior, återföreningar, reenactments och all annan repitition som dominerar vår kultur just nu, från Tupac till turistnäringen. Det började med en egen liten reenactment av Kylie Minogues video Come into my world, regisserat av Michel Gondry. Originalet finns här. (Kan för övrigt varmt rekommendera typ alla hans musikvideor för bland andra White stripes, Björk, Radiohead och Chemical brothers. Helt galna idéer, briljant genomförda.) Särskilt rörande i programmet var inslaget om Genesis och Lady Jaye Breyer P-orridge, som var så kära att de opererade sig för att likna varandra så mycket som möjligt. Kolla in programmet här.

Jag har varit lite besviken på den senaste säsongen av Kobra hittills, men det tar sig. ;) Avsnitt fyra har nog varit bäst annars, om evolution. Kolla in konstnären som korsat sitt dna med en växt!

Nu ska jag titta på Lady Gaga-videos. Blev inspirerad. ;) Och i veckan hoppas jag ta mig till Konsthögskolan Malmö för deras avgångsutställning. Till den 27 maj tror jag att ateljéerna är öppna. Värt ett besök skulle jag tro!

I accept

Kobra är så bra att jag får rysningar. I kväll om att klicka i "Jag godkänner" utan att läsa avtalet, om hur Apple censurerar svenska och utländska tidningar och om hur Financial Times valt att gå sin egen väg. Sekvensen i början av programmet där längden på avtalen för svenskt medborgarskap respektive Itunes jämförs är extremt träffsäker, absurd och viktig kulturjournalistik. 

Tre bonusar: appinnehållet som ratades och sedan vann Pulitzerpriset, en av de roligaste kortfilmer jag sett på länge samt appen WobbleIboobs.

Kolla här. (Förra veckans avsnitt handlade om leranimationer, också jätteintressant.)

Jag passar på att rekommendera några andra tvhändelser:

Svt play är bäst!
Måste tipsa om två grymma program på Svt play. I fredags visades dokumentären Två steg från Håkan, med fokus på fansens relation till Håkan Hellström i form av den unga Amanda Asp Hult. Lite onödigt arty kanske men med några av de finaste scener jag sett i år. Några killar på en fest spelar Håkan på högsta volym med fönstret öppet och sjunger med. Ett grabbgäng på gatan nedanför lägenheten stannar till och ansluter till sången. Vackert. Likaså när Amanda riktar orden till Nu kan du få mig så lätt till sin idol på scenen medan en tår rinner nerför hennes kind. Skildringarna av låtskrivande, repande, intervjuer och signering är också lysande. Jag ska inte avslöja det fina slutet! ;) Läs mer på Svenska Dagbladet.

Och så har vi ett av de bästa avsnitt av Kobra jag sett, om kött i kulturen. Föregångaren till Lady Gagas köttklänning, ett konstprojekt om de hundratals produkter en gris kvarlevor ingår i, lite Liv Strömqvist och en intervju med redaktören för amerikanska tidskriften Meat paper som bara handlar om kött. Fascinerande.